LuxuryE

Hur kan någon , någon alls , förväxla ett par ljusblå/ Turkosa kilklackssandaler i strl 37 med ett par svarta espandrillos i strl 40 ??

Åter igen , tydligen får hur inkompentent personal som helst arbeta på det där stället .
*MORR*

Ja , vi vann igår ( inte särskilt oväntat , men ändå) och vi vann stort , rikigt stort. .
Ska jag vara ärlig är det den största poängskillnad som jag har sett iallafall . .
Vilket resulterade i att spänningen i matchen försvann rätt fort, men det är ju kul ändå =)

Jag är lite små irriterad nu med, idag ska nämligen mina kläder komma hit.
Och nu är dom på mitt uthämtningsställe, men jag kan inte hämta dom.
Nej , för dom har inte hunnit registrerat att paketet kommit fram än.
Inte överdrivet kul faktiskt.

Mina bra tankar om att ändra mina matvanor gick inte så bra.
Det enda i matväg som passerade min strupe igår var 2 kokta korvar i bröd.
Vilket är alldeles för lite . .
Och idag har det inte hunnits äta något heller.
SKÄRPNING!!

ja , är inne på andra kannan kaffe för dagen nu . Och sjätte glaset . .
det är i stort sett det enda min mage får i sig innan kväll , varje dag.
Kaffe , och kanske nån liten kaka, och så vräker jag i mig mat på kvällen sen . .
Inte alls bra . .

igår slank det ner 4, FYRA , stora äggmackor med sallad och tomat . .Och 3 koppar the. . 
Allt detta klockan halv 10 , innan dess, under hela dagen alltså blev det x antal koppar kaffe och tio stycken toffifee.
Måste nog bättra mig med mina matvanor tror jag :S


Dom håller på att byta fasad på lokalen nu , har lyckligtvis börjat på baksidan , men det smäller och låter i hela huset :S
Men men , det får gå =)

Mulet ute idag , men idag mår jag bättre iallafall , inte bra , men bättre . .
Misstänker det blir regn ikväll , inte bra, lagom till tisdag och allt , tur att man sitter inne o kikar
iallafall . .

Precis haft Kudo-Brian här , mycket fina kläder är beställt , som iofs inte kommer förrens i okt-nov nån gång. .
Men ändå =)

Och imorgon kommer det paket till mig, kläder och skor, jag kan inte låta bli att beställa grejer när det är rea , trots att jag inte behöver det .
Tog iallafall 4 beställningar innan det blev rätt och jag var rätt så jävla arg.

Jaja , hoppas på en vinst ikväll , hoppas verkligen :D

Puss

När man själv låst in sig i ett hörn, fastnat i sina egna tankar tll och med.
Då behöver man ofta en spark i rätt riktining, och rätt riktining är oftast helt motsatta mot ens egna tankar.
Men just i det här fallet vet jag inte om den sparken jag fick var i korrekt riktning.

Hur ska jag kunna inleda något med någon jag inte känner någo för, inte på det sättet iallafall.
Han är trevlig och snäll, men inte riktig my cup of tea om man säger så.
J Du kan få honom om du vill, :D snällt vá :P

Blev faktiskt riktigt chockad igår , S undrade om jag var sugen på att hänga på till festivalen, hon tyckte att hon, jag J o S kunde gå ihop. .
Fatta hur NICE det skulle vara. Håller med henne om att vi 4 skulle kunna ha riktigt kul ihop :D

Bara hoppas att alla har pengarna som behövs för Hultsfred har INTE blivit billigare drekt :P

Back to work =)

Igår, vi vann , trodde faktiskt inte det. Vann med 8 poäng, men låg över med 14 som mest.
Jag är MÄKTA imponerad måste jag säga.
Var väl egentligen bara en i lage som föll ur och inte höll vad han borde.
Men ändå :D
Så härligt, derbymatch o allt. Grymt mycket folk var det också =)

Det var välbehövligt för mig igår, kom ut och träffade massa folk, massa folk som man träffade typ jämt förr, men som inte har hunnits med i år =)
Kul Kul!!

Lugn dag idag , alltför lugn dag.
Trött som få , som vanligt :P

Blir dock att följa med pappa till Södertälje ikväll, så han inte somnar på hemvägen. Vad gör man inte för kära far.
Får hoppas på att man kanske RÅKAR svänga in på ett MC Donalds med.
Jag BEHÖVER MCD just nu, tröstmat skulle man kunna kalla det.

Blir inget intressant inlägg dag (heller) , förutom att J var här nyss, kändes nästan som innan, hoppas på att det kommer tillbaka dit snart, illhur det var för ett par månader sen.
Längtar tillbaka.

//LuxuryE

När jag inte alltid finns där, när jag kanske verkar avvaktande, och inte riktigt ställer upp.
Då jävlar blir det liv. Då bryr jag mig helt plötsligt inte.


Men att jag går runt och mår dåligt, utan att ens få frågan hur det är.
det är ju ingen fara alls . .
För ANTAGLIGEN är det väl samma skit som jag mått dåligt över länge..

Men GUESS WHAT??? DET ÄR DET INTE

Jag ger upp nu

det blir ju bara fel ändå, den viktigaste tror mig inte och vad ska jag göra då? Ge upp !

Kanske skulle dra helgen , i kort format iallafall!

I torsdags bestämde jag mig, jag bestämde mig för att nu räcker det, jag orkar inte mer, dags att fixa det här nu!

I fredags kom det en positiv pust från annat håll och vi bestämde oss för att försöka fixa till det, genom drastiska metoder iofs, men det skulle fixas till. Så jag var på rätt bra humör, kvällen slutade hos C&A och senare på Puben med lite folk hemifrån C&A, drack bara en cider dock , sen gick jag hem. Ytterligare ett bevis på att jag inte är som jag brukade, som jag var förr.

I lördags kom den positiva pusten igen, fast denna gången hade hans positiva inställning bytts ut totalt, han hade funderat , och funderat, och funderat, och hört sig lite för med folk, och som sagt bytt uppfattning helt.

Jag som varit knäckt relativt länge fick det ju inte lättare att hålla upp humöret efter det. Men men , vi ska försöka få det att vända, vi ska försöka göra det till något bra. Jag är dock väldigt tveksam över att det kommer funka.

Lördagkvällen tillbringades hemma, utslagen , as usual these days.

och idag har jag varit hos bror , sen grillat med pappa! Underbart gott var det :D

Du försvinner längre och längre ifrån mig. Jag vet att största delen är mtit fel och jag avskyr mig själv för det. Du betyder massa och jag har hela tiden varit så otroligt glad att jag har dig. Det är jag fortfarande. Men det känns hemskt just nu. Vi kunde prata om allt förr, men sen vårt tjafs pratar vi inte alls. Och det gör ont i mig. Det gör det verkligen.

Fick för mig igår att jag var ledig , alla andra var ju det så varför skulle inte jag vara det ?
Så när C bjöd in mig till Vimmerby på fest tackade jag givetvis ja och började höra med älskade J om hon ville med.
Som tur var fick hon ju mig att inse att jag jobbade idag ( fredag) och därför inte kunde festa :(
Slutade iallafall med att jag åkte n dit och skrattade lite åt alla fulla människor, fördet fanns det en hel del av.
En del fina pojkar med om jag ska vara ärlig, men det är en annan historia.

Innan jag åkte hem åkte jag dock på att renraka C skalle då dom varit så smarta och börjat klippa det, killen sg inte riktigt klok ut och vad gör man inte för att vara snäll :P

Nej , back to work.

//LuxuryE

Har nu spenderat närmare 2 timmar med att prata engelska. L har precis åktoch jag sitter här med rodnande kinder. Gud vad den killen får mig generad. Bara sådär allmänt , kan inte hjälpa det.
Är iallafall erbjuden en weekend på typ 5 dagar i England, men hallå?? Ge dig , när och hur skulle det genomföras ???

Jaja trevligt sällskap iallafall.

Och nu är det bara 1 timme kvar sen blir det att åka till målilla o kolla på speedway, sen köra hem T som tiggt skjuts ikväll . .
Jaja , hoppas på en trevlig kväll iallafall. .

Pussar

Ett sms trillade in i min telefon.
Trodde först att det var en fortsättning på den sms diskussion som pågått mellan mig o J denna morgon, och blev lite nedstämd.
Tycker inte om att tjafsa med min gumma, måste lära mig att visa min uppskattning till dom viktigaste. Men vet inte hur jag ska göra för att det ska framgå :S

Iallafall var det ett sms från L, killen som från början var intresserad av en helt annan sorts kontakt med mig, men efter att han sagt att han har flickvän sen 7 år så kändes det inte som ett intressant alternativ.
Men han är trevlig att prata med, och han vet att jag inte är intresserad av något pga hans flickvän.
Han är iallafall på väg till Sverige nu inför morgondagens match.

Vem vet, har han tid över kanske han kommer hit på en kopp kaffe, på jobbet, vilket är det enda stället jag egentligen träffar folk på nuförtiden, dessvärre tar den nämligen all min tid. Finns så mycket annat jag vill hinna med, men tid och ork finns inte.
Jobbar jag inte så går alla tankarna kring jobbet.

Iallafall piggade hans sms upp mig, känns faktiskt rätt kul att han tänker på mig när han är på väg till Sverige.
Kanske är enda anledningen att jag finns kvar i hans huvud att jag inte lagt mig för honom vilket han hade hoppats på från början.
Haha om det är anledningen kommer jag få vara kvar i hans huvud länge, för jag tänker inte bli ytrligare en i raden som lägger mig.
Han är trevlig, men som sagt , "I'm not that kind of a girl L"
Han accepterar det och tycker ändå att det är kul att ha mig i sin bekantskap.
Det är ömsesidigt :D
Hans sms får mig att skratta, han är rolig och piggar alltid upp mig, så varför skulle jag inte tycka om hans bekantskap?

Haha helt meningslöst inlägg, men vadå då?? :P

Vad ska man egentligen göra för att vara alla till lags ?
Jag fattar inte.

Ska jag vara på ett sätt och plågas inombords?
Kanske borde jag det, för om jag inteska plågas mer än jag redan gör kan jag inte vara någon annan än mig.
Men att vara mig duger tydligen inte..

Finns just nu bara en som inte ställer några krav, C , hade gärna sett att J fanns där med, men men.
Någon gång blir det nog bra ändå

//LuxuryE


______________________________________________________________________________

UPDATE

Det här var inte meningen att låta som smutskastning på något sätt.
Och jag tyker verkligen om J, men ibland vet jag bara inte vad jag ska göra föratt folk ska tycka att jag är tillräcklig, för uppenbarligen så är jag inte det nu!!

Att du säger att jag ska sluta vara deppig hjälper inte.
Inte heller att du säger att jag alltid ställer in.
Inte heller att det känns som om du gör en bagatell av att jag mår dåligt.
Visst det kanske är en bagatell, men jag mår inte bättre för det.

Jag vet att jag gjorde dig besviken, men jag försökte förklara varför också.

I mitt inlägg igår hävdade jag att jag skulle vara glad, hela helgen . . Redan inatt sprack det, men ringde C som fick stå ut med mitt gråt ett tag. Usch , visste inte varför jag grät och visste därför inte vad jag skulle säga.
Allt är bara så mycket just nu, det står mig upp i halsen.

Mina ögon är döda, till och med jag ser att gimten fattas.

Nej, nya tag, helgen SKA bli lyckad, så det så.
Trots ögonen!!

Ja, det är vad jag har tänkt mig iallafall. Han är bortrest och jag ska försöka att inte ens tänka på vad han sysslar med, för då kommer ag tänka mig tokig.

Istället ska jag ägna mig åt nyttigare saker.
Städa först och främst, mit rum ser ut som världens katastrof just nu ungefär.

Sen hade jag tänkt befinna mig i goda vänners sällskap, om dom kan det vill säga.
Har nämligen inte delgett dom mina planer om det än!

Den här helgen ska det inte deppas, inga tårar och istället massa skratt.

Mami kommer hem idag med, det ger mig ett leende på läpparna bara det.
Hur ska jag någonsin kunna flytta hemifrån när jag blir sjuk av längtan efter Mami när hon bara varit borta sen i söndags ???

Ikväll blir det upp och ner för massa trappor, mission reklamblad är påbörjat, cyklade runt igår, och idag blir det trappor som sagt. Rätt kul ändå.

Pappa och jag fixar vets :D

Känner mig på rätt bra humör nu, blir på bra humör av att planera att vara på bra humör. :D Trr jag ska planera det fler gånger!

J, Vad sägs om helgen??
Har du tid för mig, en film och massa skitsnack?? Eller om ekonomin och orken tillåter kanske utgång ???

// Luxury

Jag är trött , trött på ett sätt som inte kaffe kan motverka.
Jag är trött inombords, på mig själv , på min rädsla , på min feghet.
Varför kan jag bara inte säga något.

Jag tänker på honom, han som aldrig kommer bli min, han som upptagit alldeles för mycket av min tankeverksamhet under alldeles för lång tid.
Tänker på vad som är så fel med mig, så fel att han inte vill ha mig, som jag vill ha honom.

Ska jag vara ärlig har jag alldeles för bra självförtroende ibland, så bra att jag tänker att JAG är värd honom, jag är det, det är han som borde vara lycklig som få för att han lyckats fånga mig. Att HAN lyckats fånga MIG. Det borde han vara glad för. Dessvärre inser han inte det. Och innerst inne vet jag ju att det inte är så.
För när man tänker efter så har jag inget som är något speciellt med, ingenting som jag kan komma på.

Jag är trött på att folk ser mitt yttre, utan att se mitt inre, folk säger att dom känner mig, att dom tycker om mig. Men hey, dom flesta har ingen aning.
Finns ett fåtal människor.

Vissa dagar är jag riktigt nöjd med mig själv, eller förr var jag det. Nu hittar jag bara mer och mer fel med mig själv. Fel som folk påstår att jag är den enda som ser.

Men det kanske är sån jag är, strävar efter det som är ouppnåeligt, sånt som egentligen inte är ämnat för mig, bara för andra.

Min självbevarelsedrift ligger på ungefär minus 200 nu, för jag vet ju hur jag kommer må, efter dom där korta timmarna, när jag är hemma igen , och värmen från honom börjar försvinna. När hans läppar bara är ett minne igen, ett minne som upplevs igen , men när?

Kanske inte är så lätt att förstå vad jag skriver, men ungefär så svårt har jag att förstå mig själv också. För innerst inne vet jag ju. Att för honom är jag inget annat än en , ja vad ?

Man kanske borde sätta på en kanna kaffe ändå? Lite av tröttheten kanske fösvinner =)

Tankar om vad som kan hända , om vad som håller på att hända.
Skuldkänslor och pliktkänslor.

Tänk om det blir så, hur ska jag kunna kolla vissa människor i ögonen igen?
Hur ska jag kunna förklara varför för folk?
Hur ska jag kunna gå med huvudet rakt ?

Jag sitter i en sits som inte alls är rolig just nu.
Och ingen som man kan prata med det om.
För vad man än säger, så finns det inget som jag egentligen kan göra åt det.
Faktiskt.

Skuldkänslor, känslor av plikt , skam . .

För nästan två år träffades han och jag för första gången. Tyckte han var jätteintressant. Och när vi började prata, mest i telefon men också annars så växte mitt intresse, han var rolig, han fick mig att skratta.
Från början tyckte jag inte att han var den finaste kanske, men jag har aldrig tyckt att han varit ful , men i takt med att mitt intresse växte, ju finare blev han.
Att han var 13 år äldre är aldrig någonting som stört mig, aldrig , och jag trodde inte heller att det skulle störa honom.

När vi sen träffades, bara han och jag, på ega initiativ, trodde jag att han tyckte om mig som jag tyckte om honom.
Jag trodde att han var intresserad, av något mer än bara sex. Men aldrig fick jag något bevis på det, vi hade skönt ihop , sen åkte jag hem och sov.

För ca 1 år sen insåg jag att han inte var intresserad av mig på något annat sätt. Så jag började träffa en annan kille, dags att gå vidare tyckte jag. Men självklart kunde jag inte glömma honom, han fanns fortfarande i mina tankar och spökade "Vad gör han nu?" " Har han börjat träffa någon annan?" Jag var svartsjuk, över något jag inte visste hände, mot någon som aldrig varit min.
Så jag bröt med den andra killen.
Och rätt omgående började han och jag träffas igen, och mina önskemål om att han skulle tycka om mig blev bara större och större.
Jag inbillar mig att det finns tecken, att han gör si eller så bara för att han faktiskt tycker om mig. Att han bara är rädd vad jag ska tycka om hans ålder. Att det är därför han inte säger något.

För ungefär 2 månader sen blev jag trött på att vänta igen, träffade ytterligare en kille till,  en kille som får mig att skratta, en kille som jag faktiskt mår bra med, en kille som får mig att känna mig speciell.
Men hjärnspöke satte genast igång igen. Jag kunde bara inte släppa honom ur min hjärna.

För 1 vecka sen berättade jag för killen att det inte funkar, jag berättade aldrig varför.
Och nu finns den där mannen i mitt liv igen, den där mannen som jag antagligen inte borde släppa tillbaka in i mitt liv igen, för min egen skull.
För om det har gått 2 år, utan att det har blivit han och jag, 2 år av sex utan att vi ens sovit ihop. Då lär det knappast ändras nu.
trots att vi står varandra närmare än vi någonsin har gjort, på andra stadier än sex. Helt andra stadier. Men ändå, hur stora är chanser. Antagligen obefintliga.

Killen jag gjorde slut med har lyckats stanna kvar i huvudet med. jag tänker på honom. jag gråter över hnom och ja, jag mår dåligt helt enkelt.

Om jag bara kunde släppa dne där mannen ur min hjärna så skulle livet vara så mycket enklare att leva.
Att älska , att må bra.

Vet inte om det är mig själv eller alla andra jag ljuger för.

Nu har jag gjort som jag sagt att jag velat göra, och är ledsnare än på mycket länge.
Var det verkligen rätt?
När det gör så ont, och tårarna rinner, var det verkligen rätt ?



Hur svårt kan valet vara mellan kärlek och endast sex ? Inte överdrivet tycker jag. Trots att jag har jävligt svårt att välja . . 

Faan faan faan vad jag alltid strular till det för mig . .

Upp om 5 timmar igen , blir totalt 7 timmars sömn på 2 dygn . .
Och kudden lär ha blivit blöt av alla tårar innan jag somnat.