LuxuryE

Jag känner att det är på G igen.
Jag kämpar , med mat , med humör, att hålla tårar tillbaka.
Tårar som jag inte vet vart dom kommer ifrån.
Mitt förflutna spökar mer än vanligt.

Mycket saker att glädjas åt, som jag gör med , men allt blir nersvärtat av det negativa som jag känner, det negativa som ingen annan ser. Det negativa som folk inte förstår. Det där svarta svarta hålet.

Leendet och skrattet åker på när människorna är runt omkring.
Viktnedgången skrattar jag bort, o jo, jag äter, faktiskt, det vet folk att jag gör, men inte när jag inte behöver, och behöver gör jag bara när folk ser.

Annars struntar jag i det. Varför ? Jag vet faktiskt inte.

Nej , fråga mig inte varför jag skriver detta här. Jag vet faktiskt inte. För jag vill INTE ha medlidande. Ville bara skriva av mig lite.
Ikväll ska jag kramas iallafall, försöka krama bort lite svart. Om lite grann kunde försvinna så skulle det bli lite lättare iallafall.

Allt det svarta tror jag aldrig jag blir av med, det har aldrig försvunnit innan, så varför ksulle det göra det nu?
men den "normala" mängden är jag van vid, den har jag lärt mig leva med. Men nu är det för mycket.

Panik Ångest Attack.

Dessvärre sitter dom där 3 orden ihop , dom rä inte 3 skillda ord. Känner att det är på G. men kämpar emot så länge jag kan!!!


Hoppass ni har det bra där ute.

Love. .