LuxuryE

bara för att sen börja tveka igen. haha jag är helt makalös, man tycker att man iallafall kan bestämma sig och sen tycka så hela tiden , men så börjar man tänka och så blir man tveksam igen.
Men han gör mig lycklig, han får mig att le. Han kanske är den som jag saknar, trots allt är han ju den jag faktiskt känner att jag vill somna bredvid.

Sen har man ju fortfarande kvar det andra problemet, vad vill jag om jag helt och hållet för bestämma själv? Skulle jag ändra uppfattning då?
Men å andra sidan så är det ju inte särskilt relevant att tänka så ens, med tanke på att jag kommer ALDRIG någonsin ta mig mod till att säga någonting till honom om det. NÅGONSIN, och om han nu känner för mig som jag för honom så tvivlar jag på att han skulle föra det på tal heller.
Men vad faan ,  VI ÄR VUXNA MÄNNISKOR FFS.  Men det hjälper inte att tänka så, hur vuxen jag än är ( vilket å andra sidan kanske inte är så mycket :P) så kommer jag aldrig palla säga något.

Nej M ska iallafall få en chans, kanske han är lika fantastisk i verkligheten? kanske han är så underbar som jag tror. Jag hoppas det , jag hoppas verkligen det.
och jag hoppas att han orkar vänta på mig, bara en månad kvar nu. Sen SKA jag träffa honom. SÅ DET SÅ.

varför alltid så mycket tankar ?
Ja du , bra fråga!


//LuxuryE